den senaste tiden har de varit alldelles för mycket måsten, jag har inte räckt till för fem öre,
är de någon mera som känner att dom inte gör de?

kanske en normal känsla om man har småbarn, bara varran vecka, och jobbar mer en heltid?
Blir lätt panik den veckan jag har isak, så mycket man vill göra, måste göra och samtidigt vill jag bara vara,
ta till vara på tiden på bästa sett, min lilla bebis är ingen bebis längre, han är tre år, och världens härligaste unge. Det går för fort, jag hinner inte med. Det tär.
den här veckan har jag jobbat tolv timmars pass måndag-fredag, så gissa om jag möttes av en glad kille när jag kom hem idag, för han kom minsann ihåg att vi är lediga imorgon,
och inge tidig morgon, jobb, dagis och stress!

Isak sov hos sin farmor och farfar natten som var, för att jag jobbade tio till tio igår.
Så han fick vara ledig från dagis idag, mysa med sin farmor på förmiddagen, och badhuset och biblioteket med sin mormor på eftermiddagen, alltså en nöjd kille.
Älskade älskade ni, som finns där!

jag har jobbat 8-19.15 idag på coop, skönt att få träffa allihopa igen, efter tre dagarsledighet, därifrån.
isak och jag körde fredagsmys när jag kom hem, sen var de godnatt saga och läggning.
i helgen + måndag har jag sagt ifrån mig allt som handlar om jobb.
Det ska mysas, kramas, vi ska på leksaksaffären, kalas för elvin och träffa våra fina vänner och barn, och måndag blir de bollnäs och leklandet.. vad jag tjatar, men jag längtar, behöver det här.
Mitt barn behöver sin mamma, för sen åker han till sin pappa 6 dagar, och jag ska jobba som en tok och samtidigt hinna med en resa till Ullared, för det är jag värd!!!
och tack, för att de finns någon som kan vända mitt dåliga humör hur enkelt som helst.
jag trivs faktikst med tillvaron, även om de känns en aning stressigt just nu