Jag hade ju slutat med de här.
Slutat oroa mig för hur de kommer bli framöver, och  försöka leva här och nu.
Jag kan inte styra över allting, det är bara glida med och göra de bästa av livet.
Det går bra nu, så varför inte njuta istället för att vänta på ett bakslag?
Men dessto mera man har, dessto mera har man att förlora också
men  jag är så fruktansvärt rädd att bli sårad och besviken

Jag måste lära mig att lita på människor igen.
Så många fina som jag faktiskt har i mitt liv.