Jag har haft en fantastisk bra helg,
lördagen åkte vi ju skidor hela dagen och sen for jag hem till Sandra och där vart jag bjuden på mat, innan vi korkade upp och sen blev de ost&kex, mys och spel hela kvällen med tjejerna, alldelles perfekt kväll!
Igår tog vi en tur till Ockelbo och tittade lite på villa&antik, och sen kvällsjobb på de.

Imorse kom världens bästa lilla kille hem, så nu är man hel igen, går inte att beskriva den känslan!Även om han just nu kan gå från en eldsprutande drake till en gosig skruttunge väldigt fort,
"du och jag är älsklingar mamma"
jag älskar min kaos isak!

vi har slöat hela dagen och bara myst, sen kom mamma förbi och vi körde i väg sista grejerna sen röjningen till soptippen. Mot kvällningen vart de en tur till Järbo, aktionshallen och hälsade på hos Malin och Adam!
Nu på kvällningen vart de glass och jordgubbar, och pillat ut mitt löshår.
Bra start på veckan!

Imorgon är de tisdag, och de betyder 12 timmars jobb.Mamma hämtar isak på dagis, så när jag slutar imorgon kväll blir de bubbelbad hos mor och far och sen krypa ner brevid snutten som redan ligger och sover där :)


En fjällweekend är bokad nu lite längre fram i vinter/vår, med isak, min familj och de närmaste!Och snart är de svenska rallyt och troligen en utlandsresa.
+ att jag ska få mina skåpluckor målade och nya handtag inom en väldig snart framtid,
det känns kalas, för då kan vi bo här tills jag verkligen hittar något som passar.


Annars då ?
jo de svänger fort, som jag redan skrivit så tänker jag inte låtsas som någonting längre. jag tänker inte försöka trösta mig med något, jag tänker låta de värka.
För mig är de obeskrivligt efter allt vi gått igenom att göra så här IGEN, att såra människor som står så otroligt nära egentligen.
Samtidigt vet jag mycket väl att jag varit alldelles för blåögd och dum, jag har svårt att förstå att de som händer, händer. Otroligt glad att jag fått sett så mycket den senaste tiden,
samtidgt som de känns förjävligt hur man kan lura någon för sin egen vinning, för att man själv är vilsen.
Hur man kan blanda in så många människor för att fylla sina egna behov och sitt stora ego.

jag vet mycket väl att jag lämnat ut alldeles för mycket här den senaste tiden,
men jag är så trött på att bli svartmålad nu, att vissa tror dom är mera värd än andra, att de är okej för vissa att göra si och så, men inte för andra.
jag har gjort mina felsteg, och jag tror jag känner mig så förbannat sårad för att jag öppnat mig och verkligen försökt senaste månaderna, man ska aldrig göra sig sårbar, påminn mig om de om jag glömmer.

kommer därför att skriva med lösenord framöver, ciccilino@hotmail.com om ni vill ha de.